Varje steg är ett steg närmare avgrunden
av stunden är vi komna
men det är så svårt att somna
när man vet
att varje morgon är en morgon mindre
varje dag är en dag som aldrig kommer åter
vissa gråter sig till sömns
men jag gråter när jag vaknar
det är då jag vet
vad morgondagen saknar
en timma till, en enda en, en evighet
för har man en gång sett djupet
att famlande falla
finns det ett sätt att överleva – att överleva alla
jag ska vrida mig runt och dansa fram
i den framtid som är ett rusande nu
så fall i min famn, berusande du!
vi har all tid i världen
för världen är vår tid
det är vårens tid vi minns när dansen går bredvid
ett steg i en famn, ett skratt som en komet
en ångande värme bjuder mig en evighet
Men varje danssteg är ett steg närmare avgrunden
av stunden är vi komna
och det är så svårt att somna
när jag vet
att din kropp är dömd åt askan
vi tömmer glasen tömmer flaskan
och gryningen är stilla och grå
det är en morgon mindre och imorgon är det två