Välj en sida

Skål, syster!

 

 

Skål, syster!

 

Låt tyngdlösheten falla,

nu faller himlen över världen,

men faller vi så faller alla

som planeter utan bana, utan solsystem

jag vet av gammal vana att ditt är mitt problem

det finns inget spel som är värt att vinna

och det var mandomsproven som gjorde mig till kvinna

 

Skål, syster!

 

Visa att du kan,

ända tills du fyllde fjorton

var du lika mycket man som han

sedan stod där i spegeln det du hade kvar

men oh, skulden! – så vacker du var…

Småflickor plockar grabbnävar av krossat glas

Eden var ett Eden, sedan gick det i kras

där på Paradisgatans busshållplats

vi stannades, stämplades, hoppades, tog sats

hundar och hyenor blev till sköna Helenor

och vi var astronauter i de svarta hålen

för rymden blev begriplig med alkoholen

 

Skål, syster!

 

För alla svek

jag inte menade alls

det var på lek

mina läppar mot hans hals

mot hans nyckelben, nacke, (åh…) skulderblad

jag säger förlåt och köper fel sorts choklad

den du visst var allergisk mot

och du ler ett vänligt: ”jävla idiot”

för jag tror att du kanske älskar mig då

när jag kommer, svettig efter cykelvägen

och ropar: ”Alltid redo i alla lägen!”

som en riktig scout

i rymden svävar en tyst astronaut

och jag är lika vilsen, lika vilsen och rädd

och du är lika ensam, lika ensam och förbisedd

för det finns inget spel som är värt att vinna

och det finns ingen människa i en ung älskarinna

där finns bara en envist brinnande längtan härifrån

en bildskön och bitter jungfruikon

 

Skål, syster!

 

För visst var våra mödrar promiskuösa,

lilla syster, varför kallar du oss värdelösa?

Vi var bomullsbarn och kärleksflickor

att älska och förlösa

varsin misslyckad abort, som

lär sig göra barn för att sen ta bort dom

 

och gud vad det är roligt med nya prylar

lyssna ordentligt, hör hur Laika ylar

men vi blundar för hundar

så låt henne skrika

decennier stundar

när alla är lika

men hundar och hyenor blev till sköna Helenor

som blev supermodeller

och ingen vågar höra när en rymdhund skäller

första kvinnan på månen var en man

så låtom oss svälja allt, syster, för att visa att vi kan

bara på jorden finns det alltför många svarta hål

 

Skål, syster,

skål!