För alla stunder som varit som dessa,
så kan du få bli min prinsessa
– du säger ju att du drömde om det en gång
att få vara flickan i en kärlekssång
så du kan få bli
flickan i min elegi
för jag vet att ingen av oss kommer att bli fri
Du låg kvar i magen
och fick aldrig del av slagen
men kroppen minns det själen förtränger
en torsdagseftermiddag
och affärerna stänger
ni kom hit, det var kallt och tyst
till ett land varken sparkat eller kysst
en tystnad som varat i hundratals år
jag säger jag förstår, fast jag väl aldrig har förstått
jag vet att tiden gått – att gud, den går!
nu sliter vinden i ditt mörka hår
åh, min prinsessa i glittrande gloria
säg den människa som inte bär med sig sin historia
Vi ärvde mer än våra anletsdrag
allt mina förfäder gjorde, det är också jag
generationers versioner av vad som hänt
all kärlek som bränt, allt som brunnit
vi kanske inte minns, men det har inte försvunnit
även om år läggs på år läggs på år
bär vi med oss deras själasår
allt de gjort, allt de sagt, allt de tyckt
min mormors längtan driver mig på flykt
ut över fjärran länder
mina händer är min mammas händer
min tunga skälver av tusen unga som älskade,
och försvann
som blev kvinna, blev man
som överlevde, levde till ett förut
och de skriker mot framtiden,
och den framtiden blev oss – till slut
min prinsessa i glittrande gloria
säg den människa som inte bär med sig sin historia
insidan täcks av ärr, som vägrar att försvinna
liksom barndomsminnen studsar mot din näthinna
du har lämnat en far, du har lämnat en mor
för ja, min prinsessa. Du har blivit stor
du går genom livet precis tvärtom
men slutar ändå nästan likadant som dom
för vart vi än går
bär vi med oss deras själasår
mina axlar tyngs av en hopplös skuld
jag går i ett rike byggt på stulet guld
nationers versioner av vad som hänt
alla böcker vi bränt, alla människor som brunnit
vi kanske inte minns, men de har inte försvunnit
jag åker på hal is ut till förstäderna
där familjefäderna vrålar ut sin sorg över tusen verkligheter
livets borg byggs på svarta hemligheter
min prinsessa,
jag med min sanning, du med din gloria
och vad vi har gemensamt
är tyngden av varsin historia