Olivia Bergdahls yrkesliv, nedskrivet i första person, dryga 22 år efter födseln den 24 juli 1989 i Göteborg, uppdaterat allt eftersom:
2001 gjorde jag min estradpoetiska debut. Våren 2002 började jag tävla i scenpoesitävlingen Poetry Slam. 2004 var jag med i SM i Poetry Slam för första gången, som en av fyra i Göteborgslaget och slutade som fyra i lagtävlingen. 2005 tävlade jag återigen i SM, med samma resultat – en fjärde placering med laget. 2006 kom jag på delad femte plats individuellt i SM och 2007 blev jag svensk mästare i Poetry Slam. I maj 2008 blev jag inbjuden till, och tävlade i, World Cup of Poetry Slam i Paris, som hålls varje år och är en tävling mellan nationella mästare från hela världen. Då kom jag fyra (som bästa kvinnliga delegat). Sedan har jag tävlat lite för skojs skull ett par gånger i Danmark och Tyskland, och våren 2013 återvände jag till de svenska tävlingarna. Tillsammans med Nino Mick, Anton Höber och Siri Björkström vann jag då lagguld i SM i Poetry Slam, för att ett par timmar senare bryta mot alla regler i den individuella finalen (en sju minuter lång dikt där jag tog av mig byxorna, hade på mig träningsshorts, samt framträdde tillsammans med en kör på ca 60 personer, inklusive sekretariatet) och blev diskvalificerad från tävlingen.
Jag har gjort professionella uppläsningar (professionell i den krassa betydelsen att få pengar för något) sedan hösten 2003. Under den tiden har jag uppträtt över i stort sett hela landet, från norr till söder och från öst till väst, vilket dessutom inkluderar ett par grannländer och långa Europaturnéer.
Jag har vid ett flertal gånger stått på de minsta scenerna på de största musikfestivalerna, och vid några enstaka gånger på de större. Jag har träffat oräkneliga bibliotekarier och oräkneliga svensklärare, och ännu, ännu fler högstadie- och gymnasieelever. Jag har sprungit över gator, torg och flygplatser i mina finaste kläder och kastats mellan så olika sammanhang som finpoesifestivaler i våra större städer, konferenser om till exempel jämställdhet eller stadsplanering, julklappsrimmande i TV4, Almedalsveckoskrivande för Sveriges Radio, underhållning på Göteborgs filmfestival, på Bok- och biblioteksmässan, på länsmuseer lite här och var, på containertak, på scener med storbildsskärm och kravallstaket, på båtar, på teatrar, på spårvagnar, i klassrum, i domkyrkor och i mörka källarlokaler. Jag har läst dikter för företagschefer och för före detta narkomaner, för konfirmander och konfirmationsledare, för huttrande publik på regnruskiga förortstorg och för svettigt berusade festivalbesökare, för folkhögskolestudenter och för blivande arkitekter, för politiker och för helt vanliga kafé eller krogbesökare. För fjortonåringar, sjuttonåringar, tjugotreåringar, fyrtiofyraåringar, femtiofemåringar, sextioåringar och åttiosjuåringar. I nuläget står jag på scen sisådär 100-150 gånger på ett år, och jag har snart gjort det på ungefär lika många orter.
Numer är jag inte alltid ensam. Sedan hösten 2008 har jag varit en del av projektet Olivias Poesiorkester, ett samarbete med de fyra stråkmusikerna Johannes Bergion (cello), David Werthén (kontrabas), Erika Risinger (fiol) och Ida Rosén Hamrå (viola). Från början fanns vi i Musik i Västs regi, men efter två intensiva turnéer har vi fortsatt på egen hand. Tillsammans har vi en föreställning där ord och musik blandas och möts, med målet att varken det ena eller det andra ska stå i första rummet. Det finns lite material på myspace.com/oliviaspoesiorkester att lyssna på. Första skivan är inspelad och kommer att släppas inom kort.
Förutom det har jag även arbetat med andra musiker, till exempel med vissångaren Loke Nyberg (www.lokeloke.se). Jag har också arbetat ihop med Maud Lindström (www.maudlindstrom.com), vilket resulterade i föreställningen ”Allmänmänskligt!”. I nuläget arbetar jag också tillsammans med Motståndsklubben, och i första hand Filip Bagewitz (http://filipbagewitz.bandcamp.com/). Sedan finns även poetsamarbetet Slammer med Matiss Silins (www.ordkanon.se) och Oskar Hanska (www.oskarhanska.com).
Hösten 2007 kom debutdiktsamlingen ”Demo” ut på Carlsson Bokförlag (www.carlssonbokforlag.se).
Tidig vår 2013 kom boken ”Hembygd – någonstans i Sverige” som bland mycket mer innehåller texter som jag inte har skrivit, men däremot handlett under besök på gymnasieskolor över hela landet. Det går att läsa om boken, och hela projektet här: www.någonstansisverige.se
Jag har också blivit publicerad i ett flertal antologier och läroböcker, och under åren medverkat i en hel del tv- och radioprogram, samt blivit både intervjuad och publicerad i tidningarna.
Den som vill läsa mig regelbundet bör flytta till västkusten, eftersom jag ungefär en gång i månaden skriver en krönika i Göteborgs Postens helgbilaga Två Dagar.